Byggnadsfaser

Första byggnadsfasen i kalksten – 1100-talets första hälft

Kalkstenshus – 18×9 meter samt en liten förvaringskällare. Stora delar finns ännu bevarade i slottets västra länga. Troligen finns ett bostadstorn i väster.

Grunden hittades 1930-tal.

 

 

 

 

Denna bild är framtagen av arkeologerna på Östergötlands museum och ger en ganska klar bild av hur biskopens palats såg ut när det byggdes 1149.

Illustration: Johan Levin

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Andra byggnadsfasen i kalksten – 1200-talets början

En ny källare byggs och den äldre källaren från 1100-talet får ny ingång. Reparationer i kalkstenshuset genomförs, tecken tyder på brand som orsak.

 

 

 

 

Tredje byggnadsfasen i tegel – 1200-talets slut. Bengt Birgersson

Utbyggnad av kalkstenshuset och södra källaren. Biskopstornet byggs

vid kyrkogårdsmuren. Datering med C14-metoden. En mindre stiglucka (entré) byggs i hörnet av kyrkogården.

 

 

 

 

 

Fjärde byggnadsfasen – 1300-talets slut. Knut Bosson

En brand orsakar ombyggnaden. Kalkstenshuset får 3 våningar, en torndel med trappstensgavlar byggs mot norr. En bjälke i borgstugan är dendrokronologiskt daterad till efter 1380-tal.

 

 

 

 

 

Femte byggnadsfasen – 1470–80. Henrik Tidemansson

Västra huset förlängs och ett nytt hus byggs i söder. Ringmuren byggs och husen bildar en komplett stenborg. En bjälke i sydvästra huset är dendrokronologiskt daterad till 1470-tal. Spår av en förgård mot söder.

 

 

 

Illustration: Johan Levin

Här – en miljöbild av hur biskopsborgen såg ut efter den femte byggnadsfasen. Till höger ligger nu mera Yttre borggården och domkyrkan ska förstås trona i bakgrunden.

 

 

 

 

Sjätte byggnadsfasen – 1527–60 Gustav Vasas tid

Förändring av våningsindelning i väster. Stora fönster sätts för första gången in i väster. Ett mindre hus byggs till mot ringmurens norra del. Det finns spår av en portbyggnad mot söder (yttre borggården).

 

 

Sjunde byggnadsfasen – 1570–90 Johan III

Västra delen höjs till 3 våningar. Trapptornet mitt på gården och södra flygeln byggs. Två våningar av norra flygeln hinner byggas men blir inte helt färdiga. En trumpetargång byggs mellan flyglarna.

 

 

 

 

 

Åttonde byggnadsfasen – 1604 Karl IX

Norra flygeln görs tre våningar hög när stora salen i våningen ovanför blir färdig. Slottet får praktgavlar.

Denna bild kommer från Svecia Antiqua som gavs ut 1698 – två år innan den stora stadsbranden 1700. Ett spännande tidsdokument som ger en bild av Linköping innan stadens alla trähus brann upp.

 

 

 

Nionde byggnadsfasen – den stora renoveringen 1796–1800

Slottet är sedan stadsbranden 1700 stadens fängelse och i stort behov av renovering. Alla utstående byggnadskroppar rensas bort. Södra porttornet rivs, trumpetargången och loftgången tas bort. Biskopstornets trapphus muras igen och den yttre delen bilas av. Man delar av inre borggården med en mur så att fångarna har egen rastgård. Praktgavlarna försvinner. Fönstren förändras. Slottet blir landshövdingens residens.

 

 

 

 

 

 

 

 

Tionde byggnadsfasen – 1800-talets slut

1846 öppnar stadens nya fängelse och fångarna flyttas från slottet. Nya praktgavlar kommer upp. En tornhuv på trapptornet tillkommer. Loftgången återskapas. Trapptornet får ny entré och nya fönster. Muren mellan flyglarna blir lägre och ett järnstaket tillkommer.

 

Elfte byggnadsfasen – 1930-tal

Alla utsmyckningar tas bort. Trapptornet får ny takhuv och fönstren hamnar åter i ursprungsläge. Vindsvåningen inreds med takkupor.

 

 

 

På  www.linkopingshistoria.se kan man läsa mer om Linköpings slott.