Linköping domkyrka
I vår absoluta närmiljö ligger Linköpings Domkyrka. Passa på att göra ett besök även där!
Biskopens borg – Kungens slott – Landshövdingens residens
Biskop Gisle byggde sig här en biskopsgård med borgstuga i kalksten som stod färdig 1153. I påven Alexander III:s skyddsbrev till biskop Kol 1178 nämns sexton gods. Här anges Linköpings gård som ett ”Mansio”, d.v.s. en praktfull herrgård. Ett kalkstenshus (9 x 18 meter) med borgstuga, kök och brunnsrum samt en kalkstenskällare. Dessa äldsta delar finns ännu kvar i slottets västra länga.
Hans Brask var den sista Romersk-katolska biskop som bodde i borgen. Efter att Gustav Vasa genomfört reformationen 1527 flydde biskop Brask till Danzig och borgen gjordes om till kungligt slott. Kung Gustav lät bygga ut den västra längan och satte in stora renässansfönster på övervåningen.
På 1570-talet lät Johan III bygga ut slottet genom arkitekten Arendt de Roy med en ny trevåningsflygel utmed södra ringmuren, han byggde också på den västra längan med en våning. Hela slottet var då vitt med bårder i falurött runt dörrar och fönster.
Efter slaget vid Stångebro 1598 då kung Sigismund blev besegrad av hertig Karl övertogs Linköpings slott av hertigen och byggdes om. 1604 stod den norra flygeln klar och alla tre längorna på slottet nådde tre våningars höjd. Nu var slottet färdigbyggt i renässansstil med praktgavlar, trapptorn och trumpetargångar på den östra muren. De herremän som fängslades efter slaget vid Stångebro anklagades för landsförräderi år 1600 vid en rättegång i slottets rikssal. Rättegången har kallats Sveriges största rättsskandal och ledde fram till Linköpings blodbad.
I januari 1700 utbröt den stora stadsbranden då alla centrala byggnader förstördes, bland annat rådhuset, men slottet och domkyrkan klarade sig. Vid det här laget var slottet övergivet och förfallet men togs nu i bruk som stadsarrest. De östra delarna av slottets flyglar gjordes om till fängelse och förblev så i 146 år!
1795 började man förvandla slottet till en ämbetsbyggnad för Linköpings landshövdingar. Detta gjorde man genom att riva praktgavlarna och porttornet och sätta in en ny portal. Slottet fick fönster i regelrätta rader och fasaden rappades i gul färg. En vacker residensvåning iordningställdes åt landshövdingen i västra längan av slottet.
Under nationalromantikens era under slutet av 1800-talet ville man återskapa byggnaden som ett historiskt renässansslott med loftgång och praktgavlar. På 1930-talet togs slottets renässansdekorationer bort igen. Nu stramades slottet åter upp för att återfå sitt avskalade utseende. Detta är ett slott för möten och här har viktiga beslut fattats genom dess 900-åriga historia – och så används Linköpings slott än idag!
Under 1990-talet genomförde Statens Fastighetsverk en stor renovering av slottets fasad. Då byttes allt gammalt ytmaterial ut på fasaden och ersattes med ett klassiskt medeltida kalkbruk. Samtidigt passade byggnadsarkeologerna vid Östergötlands Museum på att för första gången göra en riktigt grundlig undersökning av slottet. Det är också tack vare detta som vi idag vet så mycket om biskopsgården som blev ett kungligt slott och landshövdingeresidens och som idag är Sveriges äldsta profana byggnad som ännu är bebodd!
