Linköping domkyrka
I vår absoluta närmiljö ligger Linköpings Domkyrka. Passa på att göra ett besök även där!
Biskop Gisle byggde sig här en biskopsgård med borgstuga i kalksten 1149. I påven Alexander III:s skyddsbrev till biskop Kol 1178 nämns sexton gods. Här anges Linköpings gård som ett ”Mansio”, d.v.s. en praktfull herrgård. Ett kalkstenshus (9 x 18 meter) med borgstuga, kök och brunnsrum samt en kalkstenskällare. Dessa äldsta delar finns ännu kvar i slottets västra länga.
Hans Brask var den sista Romersk-katolska biskop som bodde i borgen. Efter att Gustav Vasa genomfört reformationen 1527 flydde biskop Brask till Danzig och borgen gjordes om till kungligt slott. Kung Gustav lät bygga ut den västra längan och satte in stora renässansfönster på övervåningen.
På 1570-talet lät Johan III bygga ut slottet genom arkitekten Arendt de Roy med en ny trevåningsflygel utmed södra ringmuren, han byggde också på den västra längan med en våning. Hela slottet var då vitt med bårder i falurött runt dörrar och fönster.
Efter slaget vid Stångebro 1598 då kung Sigismund blev besegrad av hertig Karl övertogs Linköpings slott över av hertigen och byggdes om. 1604 stod den norra flygeln klar och alla tre längorna på slottet nådde tre våningars höjd. Nu var slottet färdigbyggt i renässansstil med praktgavlar, trapptorn och trumpetargångar på den östra muren. De herremän som fängslades efter slaget anklagades för landsförräderi här under en rättegång som ledde till Linköpings blodbad. Rättegången hölls i slottets rikssal år 1600 och har kallats Sveriges största rättsskandal.
I januari 1700 utbröt den stora stadsbranden då alla centrala byggnader förstördes, bland annat rådhuset, men slottet och domkyrkan klarade sig. Vid det här laget var slottet övergivet och förfallet men togs nu i bruk som stadsarrest. De östra delarna av slottets flyglar gjordes om till fängelse och förblev så i 146 år!
1795 började man förvandla slottet till en ämbetsbyggnad för Linköpings landshövdingar. Detta gjorde man genom att riva praktgavlarna och porttornet och sätta in en ny portal. Slottet fick fönster i regelrätta rader och fasaden rappades i gul färg. En vacker residensvåning iordningställdes åt landshövdingen i västra längan av slottet.
Under nationalromantikens era under slutet av 1800-talet ville man återskapa byggnaden som ett historiskt renässansslott med loftgång och praktgavlar. Men på 1930-talet tog bort slottets renässansdekorationer igen. Nu stramades slottet åter upp för att återfå sitt avskalade utseende. Detta är ett slott för möten och har varit så genom historien. Det är så Linköpings slott ser ut idag!
Under 1990-talet genomförde Statens Fastighetsverk en stor renovering av slottets fasad. Då byttes allt gammalt ytmaterial ut på fasaden och ersattes med ett klassiskt medeltida kalkbruk. Samtidigt passade byggnadsarkeologerna vid Östergötlands Museum på att för första gången göra en riktigt grundlig undersökning av slottet. Det är också tack vare detta som vi idag vet så mycket om
Biskopsgården som blev ett slott och som är Sveriges äldsta profana byggnad som ännu är i bruk!
Museet är kvalitetscertifierat via Swedish Welcome. Certifieringen innefattar värdskap, gestaltning, tillgänglighet, skyltning, städning, osv.
Museet är miljöcertifierat via Swedish welcome. Certifieringen innefattar energianvändning, miljömärkta städ och kontorsprodukter, personalpolicy, återvinning osv.
Vi bistår gärna till forskning kring slottets 900 åriga historia. Vill man för forskningsändamål ha tillgång till våra lokaler kontakta museet för en överenskommelse.
Fotografering för privat användning är tillåten utom i textilkammaren.
Fotografering för andra ändamål är endast tillåten efter särskilt tillstånd.
I samband med de omfattande byggnadsarkeologiska undersökningarna av Linköpings slott väcktes tankar på att slottet skulle öppnas upp för allmänheten. En mindre arbetsgrupp bildades och som en följd därav senare även en stiftelse.
På 400-årsdagen av Linköpings blodbad den 20 mars 2000 invigdes Linköpings Slotts- och Domkyrkomuseum i tre våningar i slottets norra flygel.
Museet är en oberoende insamlingsstiftelse utan kommunala eller statliga bidrag och drivs tack vare donationer, kulturstöd och den egna verksamhetens inkomster.
Stiftelsens ändamål är att anordna ett Slotts- och Domkyrkomuseum i Linköpings slott för att härigenom genomföra utställningar och främja vetenskaplig forskning.
Ordförande | |
Landshövding Carl Fredrik Graf | Länsstyrelsen Östergötland |
Vice Ordförande | |
Biskop Marika Markovits | Linköpings stift |
Styrelsens medlemmar | |
Domkyrkoförsamlingen | |
Domkyrkans vänner | |
Östergötlands fornminnesförening | |
Linköpings kommun | |
Stiftsfullmäktige | |
Östergötlands museum |
Adjungerad | |
Christel Storm | Museichef, Linköpings slotts- och domkyrkomuseum |
Byggnadsfaser
Se slottets utveckling från 1100-talets biskopsborg till dagens slott.
Klicka här för att se faser
Katolska biskopar i Linköpings stift
Klicka här för att se listan
Östergötlands ståthållare, fogdar & landshövdingar på Linköpings slott
Klicka här för att se listan
Nu kan du gå på stadsvandring när du själv har tid! Välj mellan att vandra genom Linköping och lär dig mer om konstverken, arkitekturen, medeltiden eller 1800- och 1900-talens lilla stad.
Speakerrösterna, som tillhör kända personer med anknytning till Östergötland, berättar på ett lättsamt och informativt sätt om föremål och platser i staden.
Du startar vandringarna med länkarna eller med QR-koden. Vandringarna är lite olika långa och alla startar vid Östergötlands museum.
Mer information om medeltidsvandringen finner du här!
I vår absoluta närmiljö ligger Linköpings Domkyrka. Passa på att göra ett besök även där!
Utforska Linköping!
Hitta alla spännande besöksmål i vårt område!
Läs om Östergötlands slott
Läs om arkeologernas arbete på slottet
Kultur på Slottet, arrangemang och visningar sker i samarbete med Sensus studieförbund.
Föreläsningar sker i samarbete med Folkuniversitetet i Linköping